För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5:
THE BIG 5
De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.
Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslår lösningar. Förklarar och påvisar samband. Ser utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslår lösningar. Förklarar och påvisar samband. Ser utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa
Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
Förmåga att hantera information
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Förmågorna som står uttryckta i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan bygger på Blooms taxonomi, som visar på att eleverna i skolan ska kunna ta till sig fakta, samtidigt som de ska förstå, tillämpa, analysera, syntetisera och värdera kunskapen.
Mina frågor i mitt inlägg var hur man rent språkligt bör arbeta med förmågorna i the Big 5 i skolan, eftersom dessa kräver ett akademiskt språk och mångt och mycket också ett fackspråk. Var det något som eleverna kunde förväntas erövra på egen hand, då de kom i kontakt med ämnesspråket i matte, no och so? Nej, vi som arbetar inom skolan vet vilka oerhörda svårigheter många elever ha att läsa och ta till sig faktatexter och göra skoluppgifter, där de ska visa på förmågorna ovan. Många av de texter och uppgifter som eleverna möter är på en hög kognitiv nivå och de uttrycks därmed på ett akademiskt ämnesspråk, som i sin tur ger sparsmakat med kontextuellt stöd, oavsett vilket medium de förmedlas genom. Lärarens uppgifter kräver kräver därmed också en hög kognition och förmedlas därmed också på ett abstrakt språk, oavsett vilka arbetsätt de genomförs med. Jag vill hävda att även uppgifter som genomförs med digitala verktyg eller sociala medier även de kräver ett ämnesspråk och/eller ett akademiskt språkbruk.
Gun Hägerfelt visar detta konkret i sin avhandling Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum (2004) genom att följa fyra olika elevergrupper på två olika gymnasieskolor i Malmö. I sin undersökning kommer hon fram till att skolans naturkunskapsundervisning inte lyfter de flerspråkiga eleverna språkliga nivå alls, utan att undervisningen snarare konserverar den språkliga klyftan mellan de eleverna som har flerspråkig bakgrund och de elever med bakgrund från svensk medelklass.
En viktig ledstjärna för språkarbetet i alla skolämnen blir därför Jim Cummins fyrfältsmodell som visar på hur man bör planera sin undervisning, så att man kan utgå från elevernas vardagliga kunskap och språkliga nivå, för att sedan med relevanta aktiviteter och med explicit språklig stöttning och formativ bedömning kunna lyfta elevernas språk, så att det till slut motsvarar det språk som förmågorna som eleverna ska visa på i texter och i uppgifterna.
I planeringen och i genomförandet av en sådan undervisningen har svenska som andraspråksläraren en mycket viktig roll och är en viktig kompetens i arbetslagen, men jag menar att Lgr 11 och Gy 11 skriver fram den oerhörda betydelsen av elevernas ämnesspråkliga kompetensen så pass tydligt att jag tror att svenska som andraspråksläraren med sin särskilda kompetens inte kan matcha det behov som finns av ett språkinriktat arbete i alla ämnen. En svenska som andraspråkslärare har inte den ämneskunskap i exempelvis matte och no som dessa ämneslärare har. Jag vill därför hävda att den ämnesspråkliga kompetensen måste till slut måste finnas hos respektive ämneslärare själva, för att eleverna ska kunna utveckla ämnesspråk och på så sätt kunna sätta ord och begrepp på de förmågor som Svanelid har sammanfattat i the Big 5 inom varje ämne i skolan.
Tyvärr kommer det väl dröja innan den språkinriktade ämnesundervisningen gör sig gällande i de svenska klassrummen men vi är många som arbetar på det. Det kräver ändå från Skolverkets sida ett krafttag för att se till att utbilda ämneslärare i detta, eftersom jag vill hävda att den svenska skolan till viss del står och faller just på bristen av denna ämnesspråkliga kompetens hos dem. Många flerspråkiga barn behöver explicit språkundervisning i de olika ämnen för att kunna ha en chans att utveckla förmågorna i the Big 5. Som Hägerfelth också säger i sin avhandling:
En bra service från Skolverkets sida hade dock varit anser jag att utforma ett språkinriktat bedömningsmaterial i skolämnena som kan vägleda ämneslärarna i hur de ska bedöma ett ämnesspråk i utveckling samt att ge förslag på olika språkinriktade aktiviteter som leder eleven vidare i språk- och kunskapsutvecklingen men också, för att öka interaktionen och motivationen hod eleverna, ge konkreta förslag på vilket sätt IKT kan användas i ämnesundervisningen.
Vad säger ni?
Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Förmågorna som står uttryckta i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan bygger på Blooms taxonomi, som visar på att eleverna i skolan ska kunna ta till sig fakta, samtidigt som de ska förstå, tillämpa, analysera, syntetisera och värdera kunskapen.
Mina frågor i mitt inlägg var hur man rent språkligt bör arbeta med förmågorna i the Big 5 i skolan, eftersom dessa kräver ett akademiskt språk och mångt och mycket också ett fackspråk. Var det något som eleverna kunde förväntas erövra på egen hand, då de kom i kontakt med ämnesspråket i matte, no och so? Nej, vi som arbetar inom skolan vet vilka oerhörda svårigheter många elever ha att läsa och ta till sig faktatexter och göra skoluppgifter, där de ska visa på förmågorna ovan. Många av de texter och uppgifter som eleverna möter är på en hög kognitiv nivå och de uttrycks därmed på ett akademiskt ämnesspråk, som i sin tur ger sparsmakat med kontextuellt stöd, oavsett vilket medium de förmedlas genom. Lärarens uppgifter kräver kräver därmed också en hög kognition och förmedlas därmed också på ett abstrakt språk, oavsett vilka arbetsätt de genomförs med. Jag vill hävda att även uppgifter som genomförs med digitala verktyg eller sociala medier även de kräver ett ämnesspråk och/eller ett akademiskt språkbruk.
Gun Hägerfelt visar detta konkret i sin avhandling Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum (2004) genom att följa fyra olika elevergrupper på två olika gymnasieskolor i Malmö. I sin undersökning kommer hon fram till att skolans naturkunskapsundervisning inte lyfter de flerspråkiga eleverna språkliga nivå alls, utan att undervisningen snarare konserverar den språkliga klyftan mellan de eleverna som har flerspråkig bakgrund och de elever med bakgrund från svensk medelklass.
En viktig ledstjärna för språkarbetet i alla skolämnen blir därför Jim Cummins fyrfältsmodell som visar på hur man bör planera sin undervisning, så att man kan utgå från elevernas vardagliga kunskap och språkliga nivå, för att sedan med relevanta aktiviteter och med explicit språklig stöttning och formativ bedömning kunna lyfta elevernas språk, så att det till slut motsvarar det språk som förmågorna som eleverna ska visa på i texter och i uppgifterna.
I planeringen och i genomförandet av en sådan undervisningen har svenska som andraspråksläraren en mycket viktig roll och är en viktig kompetens i arbetslagen, men jag menar att Lgr 11 och Gy 11 skriver fram den oerhörda betydelsen av elevernas ämnesspråkliga kompetensen så pass tydligt att jag tror att svenska som andraspråksläraren med sin särskilda kompetens inte kan matcha det behov som finns av ett språkinriktat arbete i alla ämnen. En svenska som andraspråkslärare har inte den ämneskunskap i exempelvis matte och no som dessa ämneslärare har. Jag vill därför hävda att den ämnesspråkliga kompetensen måste till slut måste finnas hos respektive ämneslärare själva, för att eleverna ska kunna utveckla ämnesspråk och på så sätt kunna sätta ord och begrepp på de förmågor som Svanelid har sammanfattat i the Big 5 inom varje ämne i skolan.
Tyvärr kommer det väl dröja innan den språkinriktade ämnesundervisningen gör sig gällande i de svenska klassrummen men vi är många som arbetar på det. Det kräver ändå från Skolverkets sida ett krafttag för att se till att utbilda ämneslärare i detta, eftersom jag vill hävda att den svenska skolan till viss del står och faller just på bristen av denna ämnesspråkliga kompetens hos dem. Många flerspråkiga barn behöver explicit språkundervisning i de olika ämnen för att kunna ha en chans att utveckla förmågorna i the Big 5. Som Hägerfelth också säger i sin avhandling:
"Språket ses som vår viktigaste resurs för utveckling och lärande i olika skolämnen. Att elever får rikliga tillfällen att lära sig hantera ämnesrelevant språk blir enligt ett sådant synsätt avgörande för vilket språk de utvecklar och vad de lär sig." (Hägerfelt, 2004:12)
En bra service från Skolverkets sida hade dock varit anser jag att utforma ett språkinriktat bedömningsmaterial i skolämnena som kan vägleda ämneslärarna i hur de ska bedöma ett ämnesspråk i utveckling samt att ge förslag på olika språkinriktade aktiviteter som leder eleven vidare i språk- och kunskapsutvecklingen men också, för att öka interaktionen och motivationen hod eleverna, ge konkreta förslag på vilket sätt IKT kan användas i ämnesundervisningen.
Vad säger ni?
Spännande! Jag undrar vad som skulle hända om modellerna Cynefin och Cummins skulle mötas?
SvaraRaderaJag försöker smälta ihop dessa modeller i min undervisning. Eleverna får styra processen men jag är där och lyfter språket m aktiviteter, öppna sokratiska frågor och ber ständigt om omformuleringar.
SvaraRadera