Ett nyårslöfte

”Så du är lärare? Stackare!”

Det slår aldrig fel. Fraser av medlidande. I samspråk med en främling på tåget. Hos frisören. Med bekantas bekanta på fester.

”Hur orkar du?”

”Och så dåligt betalt!”

Mannen framför mig är salongsberusad och den goda tonen avtar i samma takt som promillehalten i hans blod ökar. Men det jobbiga är att han är uppriktig. Han vill veta. För han förstår verkligen inte.

”Varför är du lärare?”, frågar han med genuint intresse.

Och jag svarar det jag alltid brukar svara, om det underbara med att se barn och ungdomar att växa intellektuellt och socialt. Det tillsammans med kärleken för språket och litteraturen.

Men vänta. Bad jag om din åsikt? Allt för sent slår det mig: Varför behöver jag alltid försvara mitt yrkesval? Ingen, mig veterligen, ställer dessa frågor till en IT-konsult.

Människor jag möter tycker synd om mig. Av den anledningen att de alltför ofta läser i tidningar och bloggar om hur synd det är om oss lärare som arbetar under usla förhållanden för låga löner. Enbart med barnens väl för ögonen. Utan en gnutta av egenintresse. Vi framställs i media som självförbrännande offer. Och utifrån skräckexemplen bildar de sig en uppfattning om vad det innebär att vara lärare i dag.

Samtidigt har det blivit legitimt att kritisera lärare.  För de dåliga resultaten, för att inte för att vi inte förstår oss på dagens barn och ungdomar och för att vi inte håller oss á jour med forskningen. Ibland för att inte vara tidsenliga. Ibland för att vara allt för progressiva. Det har blivit svårt att värja sig ifrån kritiken för avsändaren är aldrig densamme. 

Och mitt i allt drev står vi. Vi lärare. Inte så konstigt kanske att vår vår självbild har krackelerat efter år av negativ uppmärksamhet. Vi har befunnit oss mitt i The killing zone då det politiska skyttegravskriget varit som värst. Ibland har alla velat oss väl. Alla har stått på vår sida. Andra dagar inte. Och det är numera svårt att veta vilket ben man ska stå på. Det högra eller det vänstra.

Men varför går vi med på usla arbetsvillkor för ringa lön och varför finner vi oss i att framställas som offer, frågar jag mig efter tio år i yrket.  Har vi likt Dr Henck i Hjalmar Söderbergs klassiska novell tillåtit oss bli försummade? Har vi i andras ögon blivit usla stackare? Har vi böjt oss inför det faktum att vi är försvagade och därmed blivit lätta att använda som ammunition och slagträn?

Jag hör Dr Hencks ord:

”Man kan inte betala så små honorar åt en doktor i päls som åt en doktor i en vanlig överrock med uppslitna knapphål.”

Darwinism eller inte. Men det är detta som återspeglar sig i kommentarerna som fälls av den berusade mannen jag talar med. Det pyr inom mig och jag vill skrika högt:

”Jag är inget offer! Jag har valt det här yrket. Jag är stolt, stark och trygg!”

Ja, jag vägrar bära denna offerkofta. Jag spyr på alla krönikor och reportage som vill framställa mig som ett slags passivt politiskt villebråd. Jag tänker därför ta på mig min imaginära päls, sträcka på mig och hålla huvudet högt och säga:

”Ja, jag är lärare! Jag har världens bästa yrke och jag är värd er respekt!”

Iklädda våra pälsverk ska alla erbjuda oss den bekväma länstolen och korka upp den bästa whiskyn när vi kommer på besök. För vi ska ta för oss precis som vilken yrkeskår som helst.

Det är kanske först då som våra huvudmän ger oss det vi är värda? Högre lön och bättre arbetsvillkor. Vår återfunna pondus kommer lämna sina spår i lönekuvertet.

Jag tänker därför inte vara offer!

Det blir mitt nyårslöfte.

Ett språkutvecklande arbetssätt med digitala verktyg

Ta gärna del av denna artikel i senaste numret av Lisetten, där jag beskriver mitt arbetssätt:

God kul på er

/Hanna

Om detta må vi berätta: Anders Behring Breivik i undervisningen

Jag har precis läst Åsne Seierstads bok om Anders Behring Breivik. Seierstad tar i sin bok oss med till massakern på ön Utöya. Hon berättar om mannen bakom de bestialiska morden. Om pojken som danades till bli en massmördare. Som lärde sig att stänga av sina känslor. Som aldrig passade in. Jag blev så illa berörd. Så illa berörd av att ett till synes välfungerade samhälle kunde förbise en pojke som ropade på hjälp. På sitt eget vis. På sitt eget speciella vis. På sitt eget bestialiska vis. 


Jag bestämde mig alltså för att låta mina elever ta del av berättelsen om Anders Behring Breivik, för att de skulle få insikt i hur en demon skapas ...


Läs nedan hur jag kopplade ihop Seierstads bok med Edgar Allan Poe´s Den svarta katten och på så sätt fick in det naturligt i vårt tema "Mord i sinnet" - om ondska och dess uttryck i några skönlitterära verk.

Cain slaying Abel by Peter Paul Rubens
Wikimedia commons

Lektionsmål: Förstå förståelse för mänskligt hat och hur detta kan komma till uttryck i olika sammanhang, genom att ...

Språkmål: ...sammanfatta, redogöra för, diskutera och analysera personernas handlingar och reflektioner i texterna nedan.

Viktiga begrepp

samvetskval

känslokyla

kluvenhet

empati

självdestruktivitet

självförakt

brist på empati

Upplägg:

1. Vi repeterar förra veckans lektion och sammanfattar Den svarta katten.

2. Vi spinner vidare på Shadhas kommentar till novellen: "Människor hatar eftersom de hatar sig själva."

3. Vi läser och diskuterar artikeln från tisdagens Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/ett-nytt-liv-blev-hans-vag-ur-hatet/

4. Vi läser och diskuterar ett utdrag ur Åsne Seierstads En av oss. En berättelse om Norge (2013) och minns:  http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4614372

6. Kortskrivning: Vad får människor att hata enligt dig? Argumentera kort för dina ståndpunkter och hitta belägg för dessa i texterna vi läst.

Lektionstips: referatskrivning

Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.


Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.


Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning:

Mål: Du ska kunna skriva ett referat över två artiklar, där du väljer ut relevant information samt sammanställer den och redogör för den i ett referat. Du använder dig av referatmarkörer, sambandsord samt grundläggande referat- och citatteknik.

Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. Men hur gör man det? Vi repeterar:

1. Du läser dina texter minst två gånger. Du stryker under den information som anses viktigast i artikeln. Du har nu sovrat bland informationen.

2. När du gjort detta ska sammanställa detta med egna ord i skrift. När du ska sammanställa ska du göra detta med neutralt språk, dvs du får inte värdera eller komma med egna åsikter. Du ska helt enkelt inte synas i texten alls.

3. När du återger det som sägs och skrivs i artikeln i ditt referat ska du använda dig av så kallade referatmarkörer, dvs av verbala processer. Exempel på referatmarkörer är:

Påstår

anser

hävdar

enligt

anger

argumentera för

redogör för

redovisar

diskuterar

förklarar

belyser

understryker

framhäver

betonar

visar på

påtalar

4. Ditt referat ska ha en helt opersonlig ton. Med detta menar man att du som skribent inte får synas i texten, dvs. inga jag och inga personliga åsikter! Dessutom känner du heller inte personerna som kommer till tals i din text och det måste också synas. Därför skriver man alltid personernas efternamn. Första gången man nämner skriver man både förnamn, t ex Iman, och efternamn, t ex Abdi Mohammad, alltså Iman Abdi Mohammad. Nämner man samma person en gång till skriver man bara efternamnet eller hon/han. Det vill säga alla deltagare ska nämnas i tredje person.

5. För att få flyt i din text samt sammanlänka stycken och meningar med varandra kan man använda sig av olika sambandsord. Dessa är...

Exempel:

Tidsföljd sedan, efteråt, till slut, tills dess, därefter, samtidigt, slutligen, efter en stund, tidigare	Spalta upp idéer, argument eller resultat till att börja med, inledningsvis, för det första/andra/tredje, till sist, avslutningsvis, slutligen, främst
Orsak och verkan därför, till följd av detta, följaktligen, på grund av, alltså, som en konsekvens av, i sin tur	Sammanfatta sammanfattningsvis, slutsatsen blir, sammantaget
Tillägga information Dessutom, ytterligare, på liknande sätt, också, framför allt, även, medan, vidare	Klargöra och utveckla tankar med andra ord, till exempel, exempelvis, det vill säga, nämligen
Jämföra på liknande sätt/samma sätt, likaledes, också, likaså	Skapa kontraster emellertid, dock, icke desto mindre, å andra sidan, likväl, omvänt, tvärtemot

5. Du måste så klart också källhänvisa till dina artiklar i ditt referat, så att läsaren vet var du har hittat informationen och vem det är som säger vad. Du använder dig av Harvardsystemet för din källhänvisning. Se länkarna nedan:

http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-till-harvardsystemet/

http://prezi.com/vvw3ds0fty82/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

6. Här har du ett exempel på ett referat. Referatmarkörerna är understrukna och personerna är fetade medan sambandsorden är kursiverade:

Referat av "Över tusen barn med i olaglig kartläggning" (DN 23/9 2013) och "Romer kontrollerades i sin egna hem" (DN 27/9 2013) av Niklas Orrenius

 

Niklas Orrenius skriver i sin artikel "Över tusen barn med i olaglig kartläggning" (DN 23/9 2013) att polisen i Skåne har ett register över romer som i Sverige. Registret som innefattar en mapp i polisens datorsystem kallas för "kringresande", och lär enligt Orrenius vara en kartläggning över släktband mellan totalt 4029 romer. Han förklarar vidare att registret över romerna innefattar människor som redan hunnit dö men också att en fjärdedel av dessa är barn. 

Orrenius hävdar att många av de romer som finns i polisens register är ostraffade och har blivit kartlagda pga att de är romer, barn till romer eller har en relation med en rom. Orrenius påtalar att det är förbjudet i Sverige att registrera människor pga etnisk tillhörighet. Vidare menar han att polisens kartläggning kan vara ett brott mot Europakonventionens artikel 8. 

I sin artikel "Romer kontrollerades i sina egna hem" (DN 27/9 2013) förklarar Orrenius att Sverige har en lång tradition av registrering av romer, som påbörjades under 1900-talets första hälft och fortsatte långt in på 90-talet. Tjänstemän i den så kallade "Zigenarsektionen", som var ett kommunalt organ i Stockholm, uppsökte romer i deras hem. Orrenius understryker att avsikten från början var att kartlägga romernas levnadsförhållanden för att öka deras sociala status men resulterade istället i att deras renlighet och intelligens registrerades och värderades. Detta register uppdaterades så sent som 1996 enligt Orrenius.

Den 44-årige Marcello Demeter, vars barn och barnbarn registrerats i det nyligen upptäckta registret, hävdar att den skånska polisens kartläggning påminner om Hitlers Nazityskland. Folkpartisten och integrationsministern Erik Ullenhag menar i sin tur att detta register påminner om rasbiologins tankesätt. 

Källor:

Orrenius, Niklas (2013). "Över tusen barn med i olaglig kartläggning". Dagens Nyheter. Publicerad 2013-09-23. Hämtad 2013-10-08. http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/ 

Orrenius, Niklas (2013). "Romer kontrollerades i sina egna hem" Dagens nyheter. Publicerad 2013-09-27. Hämtad 2013-10-15. http://www.dn.se/nyheter/sverige/romer-kontrollerades-i-sina-egna-hem/

Skrivmall för referat

Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn 

Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att 

.......................................................................................................................................

Enligt efternamn har/är ...............................................................................................

Han/Hon förklarar vidare att ............................................................

Efternamn hävdar att..................................................................................

Efternamn påtalar att .....................................................................................................

Vidare menar han/hon att ..............................................................................................

I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att .........................................

Efternamn understryker att...........................................................................................   

Den ..........  förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar att ....................................................................  och Yrkestitel förnamn efternamn menar i sin tur att ..................................................................................................................................... 

(i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)

Källor:

Efternamn, förnamn (år). "titel". Tidning. Publicerad år-månad-dag. Hämtad år-månad-dag. URL

Kamratbedömning

Träning inför Paper 2

Kunskapskrav för A

"Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språk- riktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar."

Upplägg

Idag ska ni få ge varandra respons. Du ska dela ditt referat med en kamrat. Ni läser varandras artiklar och sedan varandras referat. Ni ger varandra respons utifrån följande frågor:

1. Anser du att din kamrat valt ut den viktigaste och mest relevanta informationen från artiklarna? Vad kan tas bort och vad kan läggas till?

2. Har din kamrat sammanställt informationen så att referatet blir sammanhängande och begripligt? Finns det klara styckeinledningar? Behövs det bearbetning? Ge din kamrat förlag på bearbetningar.

3. Är källhänvisningarna korrekt skrivna?

4. Har din kamrat bearbetat språket och skrivit med egna ord? Ge din kamrat förslag på lämpliga omformuleringar.

5. Behöver din kamrat bearbeta språket i övrigt? Finns det tillräckligt med referatmarkörer och sambandsord? Är alla deltagare skrivna i tredje person?

Stötta varandra med bearbetningarna och ändra era texter efter responsen från er kamrat.

Därefter redovisar vi och fortsätter diskutera era referat utifrån frågorna i helklass! Efter redovisningen bearbetar du din text igen och delar den med mig. Blev det perfekt! Jag visste väl det :)

Språk i alla ämnen - Om språkutvecklande arbetssätt med IKT

Här finner du min presentation till min föreläsning på Skolportens konferens Undervisning i fokus

Skolporten from Hanna Stehagen Fd Nylander